To stream or not to stream video – that is the question we should ask ourselves today!

During the last crazy corona week I have followed a large number of facebook groups from different countries, and I would like to share a couple of reflections on that.

Teachers seem to have a lot of problems with livestreams of video and bandwidth, and Im not surprised, not at all.

Is it really that crucial to see each other online in realtime? Maybe we should ask the part of our population that are blind or have difficulties to see? And how do you think it works for our colleagues in eg. Africa who has to deal with an average bandwidth speed of about 3 mb/s?

Im not an expert in this area, but I do know quit a lot about media pedagogy and smart and simple ways to produce and distribute audiovisual learning material of high quality. Accessibility quality, Media pedagogic quality, and Engaging quality.

I recommend you to spend more time on producing short video lessons for the students to watch before you meet them online. Skip video in your live-lessons, audio has to be enough for a class discussion about the video-lesson they already watched.

I think we all have to use streamed video more carefully, it’s not sustainable and probably not even needed as much as we think it is.

Here is a related blog post I wrote about one year ago after a workshop I had with teachers from several African Universities. https://schoolbook.digital/2019/05/21/to-stream-or-not-to-stream/

A teacher user’s guide from 2018, on the design and production of video presentations!

During my work at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden, between 2010 and 2019, I was given eight months to spend on a practitioner research project. The aim was to find out what kind of support and coaching teachers need to be able to transform their teaching into a more visual and digital format. I made a couple of interviews with teachers at KTH and helped some of them to produce videos for their flipped-classroom-teaching. My findings and recommendations ended up as a user’s guide; “Design and Production of Video Presentations”. Please use and share it as you like!

Use your phone smart!

Just a minute!

Are you a teacher and need help creating short, engaging, and media pedagogical videos for your distance education?

I’m happy to help as much as I can, no cost! Just e-mail me a text for voiceover and a brief descriptive text about the lesson and the main purpose of it. I read the text, (Swedish or English) add pictures, graphics and video clips that fits. To be able to help as many people as possible, I suggest that we stick to a maximum length of 1 min. Please test the length by reading your text at a slow pace and see how long it took you to read. E-mail your script and instructions to jonas@schoolbook.digital

Here’s an example of what such a video might look like. All completed videos will be posted public on the blog’s YouTube channel: 
https://www.youtube.com/channel/UCNcwuqAfDk-9LhPY8Eh4isw

This video is in Swedish.

I ask you to have indulgence with any small errors that may have sneaked into the finished video. I won’t have time to correct very much once the video is uploaded. With the exceptions for direct faults that has to do with pedagogy, that I’ll fix!

Sincerely
Jonas Thorén

Pandora – a short story by Jonas Thorén

– Mr. Professor, are you sure?

The lab assistant did not dare to meet the professor’s gaze, but instead looked down at her hands. It was dead silent in the lab except for the rhythmic swish sound from the blood centrifuge.

The professor corrected his respiratory mask, and instead of answering her he pulled out a shiny black box from his lab coat, a box no bigger than his HUAWEI smartphone that was laying on the stainless steel bench between them.

– It’s time now, he said.

She reached out a trembling hand and received the box.

– This is the best thing we can do for our planet,” the professor said as he picked up his phone and started dialling a number, and she knew exactly to whom the number went.

The professor went into the office and closed the door between them. Through the thick glass she could see how he talked and gestured wildly. Now there was no return.

She looked down, and there was the box in her shaking hands, and on the lid there was only one word engraved with blood-red letters.

PANDORA


Jonas Thorén, 2020-03-16

Visualized Corona-information

Please note that I only read the exact same text that already exists on the website of The Public Health Agency of Sweden, https://www.folkhalsomyndigheten.se/…/covi…/fragor-och-svar/

Lärolabbet släpper första videon i serien “Under minuten”. Korta lärovideor om allt möjligt!

Välkommen att följa Lärolabbet!

Bara en video?


Jag har tidigare pratat om att video och film i utbildningen inte är något nytt. Digitaliseringen har dock lett till att användningen av audiovisuella läromedel ökat explosionsartat under de senaste åren.

Det finns de som hävdar att video är ett alltför passivt läromedel, och det kan det definitivt vara, inget snack om det. En video som har skapats utan någon som helst kunskap om mediepedagogik, tillgänglighet, och olika audiovisuella koncept har extremt dåliga förutsättningar att fungera som läromedel.

Idag har så gott som alla en smartphone, vilket också innebär att alla har en videokamera, mikrofon, och tillgång till ett oändligt antal appar. Det gör oss dock inte automatiskt till fotografer, videoproducenter och mediepedagoger, etc. Visst, vem som helst kan ta en bild och filma med sin smartphone, men när materialet hamnar i undervisningen istället för i semesteralbumet kan det få väldigt negativa konsekvenser för utbildningen. Om du inte känner till vad som utgör “riktig” kvalitet i en video då är det så gott som omöjligt att lyckas.

Kvalitet?
Den här kvaliteten som jag ofta pratar om handlar inte om HD-kvalitet, det är mindre viktigt i det här sammanhanget. Det är istället tillgänglighet, mediepedagogik och engagemang som det handlar om.

Kan vem som helst producera en video för sin undervisning?
Absolut! Det är inte konstigare än att lära sig använda Powerpoint på ett mediepedagogiskt sätt för sin klassrumsundervisning. Men precis som du en gång för länge sedan lärde dig Powerpoint behöver du nu istället lära dig andra saker – till exempel ett ordentligt videoredigeringsprogram, att filma och spela in ljud med en smartphone, och viktigast av allt, att lära sig producera ett läromedel som är tillgängligt, mediepedagogiskt och engagerande. Allt annat är bara slöseri med tid och ett chanstagande med eleverna och studenternas inlärning och utbildningskvalitet.

Kan en pedagogisk video göra skillnad?
Jag fick nyligen feedback från en lärare i åk 4 som provat att låta sina elever se ett av Lärolabbets videoavsnitt i kombination med labb och uppgifter i klassrummet.

“Tack för ett bra program – det gick åt en hel timme att försöka lösa de två uppgifterna. Och som jag skrev i gruppen så var det flera som funderade vidare hur mycket som går åt för hela pyramiden, hur mönstret såg ut för antalet kuber för varje varv osv. Bra också att vi körde utan linjal så att de insåg att om kuben är 1 cm så innebär det att 11 kuber är lika mycket som 11 cm. Det var till och med en elev som undrade var jag köpt kuberna för han ville bygga hemma. Och en tjej skulle ta hem det över helgen och fundera över volymen på hela pyramiden minus gravkammaren om gravkammaren i modellen var tre kuber hög… Så tack!”
Åsa Hagström, lärare, Göthriks skola, Varberg

Lärolabbet, pilotavsnittet – om matematik och pyramiderna
Matte-labb baserat på en pedagogisk video
Elever i åk 4 på Göthriks skola, Varberg

Jag vill bestämt hävda att en video producerad med viss omsorg och på ett mediepedagogiskt sätt definitivt kan bidra till att elever och studenter blir lite extra intresserade av ett ämne – och just det där lilla extra kan ibland göra underverk!

Happy deal?

Hur mycket av innehållet i vår utbildning styrs av läromedelsföretagen, och vilka möjligheter har lärarna, i en allt mer digitaliserad utbildning, att själva skapa ett personligt och individanpassat läromedel åt sin skola, elever och studenter?

Är det inte risk att vi får en slags snabbmats-utbildning när läromedelsföretag, med ett stort vinstintresse, tillåts att producera och distribuera skolornas läromedel i allt större utsträckning? Ett läromedel som dessutom kanske är beroende av en dyr, och i värsta fall, också krånglig teknisk utrustning för att kunna användas.

Tänk om hälften av skolornas budget, för att köpa in läromedel, istället investerades i en långsiktig plan för att utbilda lärare, och ge dem tillräckligt med resurser för att kunna producera skolans alldeles egna läromedel. Ett läromedel som varje skola kan sätta sin personliga prägel på, som kan återanvändas om och om igen, och som lätt kan uppdateras med nytt material. Elever och studenter kan förstås också hjälpa till att skapa läromedel tillsammans med sina lärare. Det kan samtidigt bidra till ett mer aktivt och laborativt lärande – “win & win!”

I förlängningen går det lätt att föreställa sig ett nationellt och gemensamt “repository”, en webb-plattform där skolor och universitet delar med sig av sitt egenproducerade läromedel, och lär sig av varandra. Allt för ett mer hållbart, inkluderande, skalbart, och lustfyllt lärande för våra lärare, elever och studenter.

J.T

“Ett digitalt lärande är beroende av ett audiovisuellt läromedel, men ett audiovisuellt läromedel är inte beroende av ett digitalt lärande! “

Film, ljud, och video har använts i undervisningen långt innan vi ens kunde föreställa oss ett internet och allt vad digitaliseringen fört med sig.

Vad som är den stora skillnaden nu, när vi befinner oss mitt i digitaliseringen, är att vem som helst har möjlighet att skapa det här audiovisuella materialet på egen hand. Med lite träning och motivation kan lärare använda sig av en vanlig smartphone och sin vanliga arbetsdator för att skapa ett mediepedagogiskt läromedel. Det läromedlet (audiovisuellt läromedel, inte digitalt) kan du sen välja att visa i klassrummet eller göra tillgängligt online, det som du tycker passar eleverna och studenterna bäst. Vi är alltså inte längre utlämnade till externa producenter och distributörer, utan kan istället själva skräddarsy och producera audiovisuellt material av hög kvalitet till vår undervisning.

Ett läromedel måste förstås inte vara rörligt och audiovisuellt, men varför inte utnyttja de nya mediepedagogiska och engagerande koncept som möjliggörs tack vare våra nya digitala verktyg? Tänk också ur ett tillgänglighets perspektiv; en video kan lätt anpassas så att även elever med syn och hörselnedsättning kan ta till sig ordinarie undervisning. Man bör dock vara medveten om att video är ett passivt läromedel, som helst ska hållas korta, och visas i kombination med frågor och inlärningsuppgifter av olika slag.

En digital utbildning däremot är helt beroende av audiovisuella inslag. Försök att föreställa dig distansutbildningar och digitala kurser utan några inslag av ljud eller video…

Den snabba utvecklingen av en digital utbildning i kombination med okunskap kring hur ett audiovisuellt och mediepedagogiskt läromedel produceras kan få stora negativa konsekvenser. Det är tyvärr inte ovanligt att skolor förlitar sig alltför mycket på digitala verktyg och glömmer av att deras digitala utbildning måste fyllas med något. Detta något handlar inte sällan om ljud- och videoproduktioner av olika slag.

Automatiserade kameror och inspelningssystem dokumenterar föreläsningar på löpande band att fylla den digitala utbildningsmaskinen med. Risken är överhängande att mängder av undermåligt audiovisuellt läromedel (inte digitalt) laddas upp åt våra elever och studenter. Den typen av ogenomtänkta inspelningar har ingenting med mediepedagogik eller audiovisuell kvalitet att göra, utan är endast ett resultat av okunskap, desperation, och en alltför hög tillit till den digitala tekniken.

Det är inte tekniken som skapar ett audiovisuellt, mediepedagogiskt och engagerande läromedel – nej för det krävs det tänkande människor av kött och blod, och lärare med rätt kunskap, motivation och tillräckligt med stöd från skolledning och beslutsfattare.

Skärmdump från nästa avsnitt av Lärolabbet

Video är svårslaget när det gäller att snabbt kunna engagera och motivera till fortsatt intresse och inlärning. Vissa saker är dessutom svåra, eller till och med omöjliga, att förklara med enbart text, tal, och stillbilder. Se bara hur t.ex. NASA använder sig av 3D-animationer och videor av olika slag för att förklara komplexa saker om rymden.

Ordna “Lärobio”, och bjud på popcorn!

Har du väl producerat en undervisningsvideo måste den förstås inte visas via skärmar och datorer. Fyll en hel aula med flera klasser som kan se videon samtidigt. Sen kan de gå tillbaks till respektive klassrum och diskutera videon och lösa uppgifter för mer aktiv inlärning.

Jag har full förståelse för att det finns en stor och utbredd skepticism mot det digitala och mer app- och skärmbaserade lärandet. Men glöm inte att ljud, film och och video i undervisningen kom först, och har funnits ända sedan den tid då ordet digitalt mest förknippades med ett armbandsur utan visare.

Jag är orolig för att skolor, lärare, elever och studenter missar den här chansen till ett mer lustfyllt och audiovisuellt lärande bara för att video i utbildningen numera främst ses som en del av ett digitalt lärande.

Kritisera gärna digitaliseringen och fortsätt vara sunt skeptiska och avvaktande till det digitala, men var försiktig med att blanda ihop digitala verktyg, skärmundervisning och appar med ett audiovisuellt och mediepedagogiskt läromedel, ett läromedel som faktiskt fungerar lika bra, om inte bättre, att visa på en gammal hederlig projektorduk i klassrummet.

: J

%d bloggers like this: