Happy deal?

Hur mycket av innehållet i vår utbildning styrs av läromedelsföretagen, och vilka möjligheter har lärarna, i en allt mer digitaliserad utbildning, att själva skapa ett personligt och individanpassat läromedel åt sin skola, elever och studenter?

Är det inte risk att vi får en slags snabbmats-utbildning när läromedelsföretag, med ett stort vinstintresse, tillåts att producera och distribuera skolornas läromedel i allt större utsträckning? Ett läromedel som dessutom kanske är beroende av en dyr, och i värsta fall, också krånglig teknisk utrustning för att kunna användas.

Tänk om hälften av skolornas budget, för att köpa in läromedel, istället investerades i en långsiktig plan för att utbilda lärare, och ge dem tillräckligt med resurser för att kunna producera skolans alldeles egna läromedel. Ett läromedel som varje skola kan sätta sin personliga prägel på, som kan återanvändas om och om igen, och som lätt kan uppdateras med nytt material. Elever och studenter kan förstås också hjälpa till att skapa läromedel tillsammans med sina lärare. Det kan samtidigt bidra till ett mer aktivt och laborativt lärande – “win & win!”

I förlängningen går det lätt att föreställa sig ett nationellt och gemensamt “repository”, en webb-plattform där skolor och universitet delar med sig av sitt egenproducerade läromedel, och lär sig av varandra. Allt för ett mer hållbart, inkluderande, skalbart, och lustfyllt lärande för våra lärare, elever och studenter.

J.T

“Ett digitalt lärande är beroende av ett audiovisuellt läromedel, men ett audiovisuellt läromedel är inte beroende av ett digitalt lärande! “

Featured

Film, ljud, och video har använts i undervisningen långt innan vi ens kunde föreställa oss ett internet och allt vad digitaliseringen fört med sig.

Vad som är den stora skillnaden nu, när vi befinner oss mitt i digitaliseringen, är att vem som helst har möjlighet att skapa det här audiovisuella materialet på egen hand. Med lite träning och motivation kan lärare använda sig av en vanlig smartphone och sin vanliga arbetsdator för att skapa ett mediepedagogiskt läromedel. Det läromedlet (audiovisuellt läromedel, inte digitalt) kan du sen välja att visa i klassrummet eller göra tillgängligt online, det som du tycker passar eleverna och studenterna bäst. Vi är alltså inte längre utlämnade till externa producenter och distributörer, utan kan istället själva skräddarsy och producera audiovisuellt material av hög kvalitet till vår undervisning.

Ett läromedel måste förstås inte vara rörligt och audiovisuellt, men varför inte utnyttja de nya mediepedagogiska och engagerande koncept som möjliggörs tack vare våra nya digitala verktyg? Tänk också ur ett tillgänglighets perspektiv; en video kan lätt anpassas så att även elever med syn och hörselnedsättning kan ta till sig ordinarie undervisning. Man bör dock vara medveten om att video är ett passivt läromedel, som helst ska hållas korta, och visas i kombination med frågor och inlärningsuppgifter av olika slag.

En digital utbildning däremot är helt beroende av audiovisuella inslag. Försök att föreställa dig distansutbildningar och digitala kurser utan några inslag av ljud eller video…

Den snabba utvecklingen av en digital utbildning i kombination med okunskap kring hur ett audiovisuellt och mediepedagogiskt läromedel produceras kan få stora negativa konsekvenser. Det är tyvärr inte ovanligt att skolor förlitar sig alltför mycket på digitala verktyg och glömmer av att deras digitala utbildning måste fyllas med något. Detta något handlar inte sällan om ljud- och videoproduktioner av olika slag.

Automatiserade kameror och inspelningssystem dokumenterar föreläsningar på löpande band att fylla den digitala utbildningsmaskinen med. Risken är överhängande att mängder av undermåligt audiovisuellt läromedel (inte digitalt) laddas upp åt våra elever och studenter. Den typen av ogenomtänkta inspelningar har ingenting med mediepedagogik eller audiovisuell kvalitet att göra, utan är endast ett resultat av okunskap, desperation, och en alltför hög tillit till den digitala tekniken.

Det är inte tekniken som skapar ett audiovisuellt, mediepedagogiskt och engagerande läromedel – nej för det krävs det tänkande människor av kött och blod, och lärare med rätt kunskap, motivation och tillräckligt med stöd från skolledning och beslutsfattare.

Skärmdump från nästa avsnitt av Lärolabbet

Video är svårslaget när det gäller att snabbt kunna engagera och motivera till fortsatt intresse och inlärning. Vissa saker är dessutom svåra, eller till och med omöjliga, att förklara med enbart text, tal, och stillbilder. Se bara hur t.ex. NASA använder sig av 3D-animationer och videor av olika slag för att förklara komplexa saker om rymden.

Ordna “Lärobio”, och bjud på popcorn!

Har du väl producerat en undervisningsvideo måste den förstås inte visas via skärmar och datorer. Fyll en hel aula med flera klasser som kan se videon samtidigt. Sen kan de gå tillbaks till respektive klassrum och diskutera videon och lösa uppgifter för mer aktiv inlärning.

Jag har full förståelse för att det finns en stor och utbredd skepticism mot det digitala och mer app- och skärmbaserade lärandet. Men glöm inte att ljud, film och och video i undervisningen kom först, och har funnits ända sedan den tid då ordet digitalt mest förknippades med ett armbandsur utan visare.

Jag är orolig för att skolor, lärare, elever och studenter missar den här chansen till ett mer lustfyllt och audiovisuellt lärande enbart pågrund av att videoformatet idag förknippas så starkt med en digital utbildning.

Kritisera gärna digitaliseringen och fortsätt vara sunt skeptiska och avvaktande till det digitala, men var försiktig med att blanda ihop digitala verktyg, skärmundervisning och appar med ett audiovisuellt och mediepedagogiskt läromedel, ett läromedel som faktiskt fungerar lika bra, om inte bättre, att visa i klassrummet med läraren närvarande.

: J

Sluta kalla det för telefon!

Hur mycket ringer vi egentligen med våra smartphones, jämfört med hur mycket vi surfar, bloggar, antecknar, filmar, fotograferar, och använder otaliga appar till allt möjligt i vårt dagliga liv?

Det var inte så länge sedan jag höll i en workshop för lärare ifrån flera olika universitet i Afrika. Jag gjorde ingen skillnad på dem och de lärare som jag tidigare hjälpt på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Alla skolor och universitet runt om i världen står inför samma utmaningar. Hur digitaliserar vi utbildningen på ett hållbart sätt, och med bibehållen pedagogisk kvalitet?

Jag är övertygad om att den mest hållbara modellen är att vi alla hjälps åt så mycket vi bara kan, och med hjälp av de verktyg som vi redan har tillgång till.

Jag minns särskilt vad en av de afrikanska lärarna sa till mig när jag frågade om de hade lärt sig något användbart under workshopen. Läraren berättade för mig att han aldrig hade tänkt på att en smartphone, rätt använd, är allt du behöver för att filma och spela in ljud med. “This will change everything!” sa han med ett stort leende.

Jag håller med läraren till 100%. De minidatorer och medieverktyg som vi kallar för smartphones, och som vi har med oss vart vi än går, innebär en helt ny möjlighet för vem som helst att producera och distribuera digitalt läromedel av tillräckligt hög kvalitet. Tillgänglig, mediepedagogisk, och engagerande kvalitet.

Självklart behöver vi lära oss att tänka mer audiovisuellt, och att använda verktygen på ett mediepedagogiskt sätt, men så är det ju med allt nytt. En gång i tiden visste du, till exempel, inte ens hur Powerpoint fungerade.

Jag tror att de här smarta manickerna har betytt mer för demokratiseringen och jämställdheten i världen än vad vi inser, och att det nu är hög tid för oss alla att använda dem fullt ut!

Generation D(igital)

Photo:pixabay.com

Den här morgonen råkade jag passera mina barns skola och gymnastiksal, precis när en grupp morgonpigga elever var på väg att bli insläppta av idrottsläraren. Eleverna vet exakt vad som gäller, och det tar inte lång tid att fylla lärarens plastlåda med smartphones av alla de slag. Sedan blir de insläppta i gymnastiksalen för en stunds icke digital aktivitet. Själv gick jag i grundskolan under 80-talet, och det enda du kunde göra med en telefon på den tiden var att ha den till att ringa med.

Min skoltid handlade mycket om att, på ett närmast mekaniskt sätt, fylla i skolböcker, lösa mer eller mindre abstrakta och oinspirerande uppgifter, få rätt eller fel, och kanske en guldstjärna i kanten i bästa fall. Det var verkligen inte ofta som läraren talade om varför vi behövde lära oss allt det där, till vilken nytta. Jag har lätt för att lära mig nya saker, men jag måste känna mig motiverad och inspirerad, det måste liksom vara lite mer på riktigt för att jag ska gå igång. När jag väl blivit intresserad och nyfiken på något, ja då är det inte mycket som kan stoppa mig.

Smartphones är här för att stanna. Så låt oss hjälpas åt att fylla dem med ett tillgängligt, mediepedagogiskt, och inte minst, ett engagerande digitalt läromedel.

Idag är jag glad, och stolt över att kunna presentera första avsnittet i mitt egenproducerade barnprogram Lärolabbet. Videon är producerad speciellt med tanke på att den ska kunna visas på en smartphone och mindre skärmar.

: j

Tre sorters digital kvalitet

Video

To stream or not to stream?

to stream or not to stream-jonas thoren

Think of the following:

We have a group of students who listen to their teacher in the lecture hall and suddenly it gets completely dark, only the teacher’s voice is heard. Then shortly thereafter it becomes completely silent. The teacher has left the room, but the students are left there in the dark, waiting. After a while the light and the teacher come back, and the lesson continues. However, it is not long before the teacher’s powerpoint becomes completely pixelated and unreadable. The teacher continues to talk as if nothing has happened, and after a little while everything gets black and quiet again. Likewise, it continues throughout the lesson, and similar problems recur regularly throughout the course.

What I have just described for you is a metaphor for how it can look in a digital education where recorded lectures are streamed, and where the quality and accessibility is governed by the type of bandwidth and location the students happen to be at.

Our fictitious situation would of course never be accepted by either students or school management. However, it seems as if it is easier to get away with a less accessible digital education. Why is it like that?

I think it´s primarily about the lack of knowledge, people simply do not know enough about what is required to transform physical education into a digital education, with everything that it means. It´s nothing strange with that.

Do videos need streaming? The answer is no, and it may not even be recommended.

suza-jonas thoren

Workshop at State University of Zanzibar 2019

I recently attended a workshop held at State University of Zanzibar in Tanzania. There we can talk about streaming issues! According to this map for bandwidth in the world, Tanzania has an average speed of 1.7 mb / s. My recommendation to the E-learning team at the University was to use video economically and with care. Instead of squeezing all the information into a video, it is possible to import bits of video into an interactive PDF. Short videos that are interspersed with sound and voice for powerpoint slides, text, images, graphics, animations etc. The students download the interactive PDF once and then they are not dependent on bandwidth anymore to be able to access the digital learning material.

The video format is like made for education, but as allready mentioned, you need the right knowledge to be able to use it in a smart, creative and sustainable way. All the information you need is available online, so take the time you need and learn more before you start producing digital material.

Stream educational videos if you like, but make it possible for the students to download the same material as well, just in case…

:J

Att streama eller inte streama?

to stream or not to stream-jonas thoren

Tänk er följande:

Vi har en grupp studenter som lyssnar på sin lärare i föreĺäsningssalen och plötsligt blir det helt mörkt, bara lärarens röst hörs. Sen kort därefter blir det helt tyst. Läraren har lämnat salen, men studenterna sitter kvar där i mörkret, och väntar. Efter en stund kommer ljuset och läraren tillbaks, och lektionen fortsätter. Det dröjer dock inte länge förrän lärarens powerpoint blir alldeles pixlig och helt omöjlig att ta till sig. Läraren fortsätter att prata som om ingenting har hänt, och efter en liten stund blir allt svart och tyst igen. På samma sätt fortsätter det under hela lektionen, och liknande problem återkommer regelbundet under hela utbildningen.

Det jag precis beskrivit för er är en metafor för hur det kan se ut i en digital utbildning där inspelade föreläsningar streamas, och där kvaliten och tillgängligheten styrs av vilken typ av bandbredd och plats studenterna råkar befinna sig på.

Vårt fiktiva exempel med den havererade salsföreläsningen skulle förstås aldrig accepteras av varken studenter eller skolledning. Det verkar dock som om det är lättare att komma undan med en ojämn och mindre tillgänglig digital undervisning. Varför är det så?

Jag tror att det främst handlar om okunskap, man vet helt enkelt inte tillräckligt mycket om vad som krävs för att transformera sin fysiska utbildning till en digital version, med allt vad det innebär.

Måste undervisningvideos streamas? Svaret är nej, och det kanske inte ens är att rekommendera.

suza-jonas thoren

Workshop om e-lärande på State University of Zanzibar, 2019

Jag deltog nyligen i en workshop som hölls på State University of Zanzibar i Tanzania. Där kan vi snacka om problem med streaming! Enligt den här kartan för bandbdredd i världen har Tanzania en medelhastighet på 1,7 mb/s. Min rekommendation till E-learning-teamet på Universitetet var att använda video ekonomiskt och med omsorg. Istället för att pressa in all information i en video går det att importera bitar av video in till en interaktiv PDF. Videosnuttar som varvas med ljud och röst till powerpoints-slides, text, bilder, grafik, animationer etc. Studenterna laddar ner den interaktiva pdf:n en gång och sen är de inte beroende av bandbredd längre för att kunna ta till sig det digitala läromedlet.

Videoformatet är som gjort för utbildning, men du behöver som sagt rätt kunskap för att kunna använda det på ett smart, kreativt och hållbart sätt. All information du behöver finns online, så ta dig den tid du behöver, och lär dig mer innan du börjar producera digitalt material.

Fortsätt gärna att streama undervisningsvideor, men se då till att samma material finns tillgängligt för studenterna att ladda ner, “just in case”…

:J

Digitalt berättande

Video

Is it free?

Are there any free video editing programs?
It is a common question I often get.; but why should pedagogic tools for digital teaching be free?

If Schools and Universities are serious about digitizing parts of their education, they must also provide their teachers with the proper tools.

I often say that a decent video editing software is for digital education what PowerPoint has been for classroom teaching.

Slide28

The Office suite is not free …

Sure there are free apps for video editing, but they are usually not as user-friendly, or pedagogic, as the apps you have to pay for. There is a big difference to just cut “holiday-videos” in a simple, and free, app like iMovie, compared to creating digital learning material in Camtasia, a program created especially considering digital education and communication.

Please use free apps if you like, but I really recommend you to compare them with a better alternative. Download and try Camtasia for free during 30-days.

Screen recording and video editing apps that costs:

Camtasia (Mac / Pc)
https://www.techsmith.com/video-editor.html

Adobe Premiere Pro (Mac / PC)
https://www.adobe.com/dk/products/premiere.html

Free apps for screen recording and video editing:

Shotcut (Mac / Pc)
https://shotcut.org/

Screencastomatic (Mac / Pc)
https://screencast-o-matic.com/

Gratis?

Screenshot 2019-02-15 at 22.02.01

Vad finns det för gratisprogram för videoredigering?
Den frågan får jag ofta höra; men varför måste pedagogiska verktyg för digital undervisning vara gratis?

Om skolor och universitet menar allvar med att digitalisera delar av sin utbildning måste de också förse sina lärare med ordentliga verktyg.

Jag brukar säga att ett bra videoredigeringsprogram är för digital utbildning och undervisning vad Powerpoint har varit för klassrumsundervisning.

Office-paketet är inte gratis…

Visst finns det gratis-appar för videoredigering, men de är oftast inte lika användarvänliga, eller mediepedagogiskt effektiva, som de appar du får betala för. Det är stor skillnad på att fixa till sina semestervideor i ett enkelt och gratis program som iMovie, jämfört med att skapa ett mediepedagogiskt läromedel i Camtasia, ett program som är skapat speciellt med tanke på digital utbildning och kommunikation.

Testa gärna gratis-appar, men jämför dem då samtidigt med ett bättre alternativ. Camtasia går att ladda ner och prova gratis under 30-dagar.

Betal-appar för skärminspelning och videoredigering:

Camtasia (Mac/Pc)
https://www.techsmith.com/video-editor.html

Adobe Premier (Mac/Pc)
https://www.adobe.com/dk/products/premiere.html

Gratis-appar för skärminspelning och videoredigering:

Shotcut (Mac/Pc)
https://shotcut.org/

Screencastomatic (Mac/Pc)
https://screencast-o-matic.com/